Prefekt Anna Lundberg inledde Panoramadagen med att uppmuntra till medkänsla.
– Alla våra tankar går till dem som drabbades av den fruktansvärda skolskjutningen i Örebro. När man arbetar och verkar på universitet har man ansvar för att främja förståelse och medkänsla i samhället. Det vi ska göra nu framöver är att finnas till för varandra.
Efter introduktionen började Matthias Baier forskningspresentationerna med att prata om rättsväsendets symboler. En framträdande figur i juridiken är den romerska gudinnan fru Justitia. Hon bärögonbindel för att symbolisera rättens förmenta objektivitet som inte tar hänsyn till ovidkommande faktorer. Hon håller en balansvåg som syftar på rättvisa och ett svärd som symboliserar rättskipandets makt. Matthias Baier visade även att domare i vissa länder bär kläder som påminner om kungliga plagg och hur det juridiska språket exkluderar utomstående genom att använda ord på sätt som är svårt att förstå för de oinvigda.
Anna Lundbergs forskningspresentation handlade om en normförskjutning inom svensk asylrätten. År 2016 bifölls 60 procent av asylärendena. År 2019 fick 27 procent av de sökande asyl.
– Under perioden förändrades inte lagstiftningen och det blev inte färre krig och konflikter, utan fler. Samtidigt ökar de auktoritära tendenserna i världen och forskningen visar att de som först råkar illa ut av ökande auktoritära tendenser är människor på flykt.
Rättssociologiska institutionen är hemvist för forskarnätverket Barnrättsinstitutet. Anna Sonander är samordnare och pratade om skollagens koppling till FN:s barnkonvention. All utbildning för barn har barnets bästa som utgångspunkt. Alla har rätt till en likvärdig utbildning och skolan ska kompensera för enskilda elevers utmaningar i relation till andra elever. Godkända betyg är en stark skyddsfaktor för att inte hamna snett senare i livet, men tillväxten av unga personer med underkända betyg är större än vad Sveriges institutioner klarar av att hantera.
Ole Hammerslev har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om avkolonialisering av juridiska professioner. Yrken som advokat, åklagare och domare i det globala syd etablerades enligt kolonialmakternas modeller och lokala jurister har ofta yrkesexamen från västerländska universitet. Men de rättsliga verkligheterna i länder i det globala syd kan vara radikalt skilda från de forna kolonialmakternas samhällen och kan innehålla andra juridiska professioner. Kanske vi behöver ett nytt, avkolonialiserat perspektiv för att bättre förstå fenomenet.
Patrik Olsson talade bland annat om forskningsprojektet “Mocca: Multilevel orders of Corruption in Central Asia”. Han var nyligen inbjuden som expert till en konferens i Uzbekistans huvudstad.
– Vi vet att många delar av Uzbekistan styrs av en informell ekonomi, av korruption. En gemensam nämnare i alla diskussioner, presentationer och möten under konferensen var framstegen i antikorruptions- och rättsstatsarbetet och de olika mekanismer som är kopplade till det här, sa Patrik Olsson.
– Jag vet att om jag grips i USA skulle polisen säga ”You have the right to remain silent. Anything you say can and will be used against you in a court of law. You have the right to talk to a lawyer for advice before we ask you any questions” och så vidare. Jag vet det pågrund av “the juridico-entertainment complex”, sa Michael Molavi.
Det juridik-underhållningskomplexet är summan av massmedia som skapar vår förståelse av lag och rätt. Det är nyheter, filmer, serier, dokumentärer och böcker om poliser, advokater och rättssalar som förvandlar rättsliga förfaranden och konflikter till konsumtionsvaror som utbilda och samtidigt roar publiken.
Lisa Schmitz undersöker tysk familjerätt och våld i vårdnadstvister. Hon visar att det är praxis och allmänt accepterad i tysk domstol att förlitar sig på psykologer som hänvisar till psykologiska anknytningsteorier. Detta delar in människor i de med trygg anknytning och de med otrygg anknytning – det vill säga bra och dåliga föräldrar. I vårdnadstvister tenderar tyska domstolar att misstro mödrar som vittnar om att de utsatts för våld i hemmet. Domstolarna premierar relationen mellan fäder och barn, bortser från våldsaspekten och förstärker patriarkatet.
Sophia Zisakou studerar grekiska migrationsverkets metoder för att bedöma trovärdigheten hos asylsökande hbtq-personer. För att beviljas asyl måste hbtq-personer bevisa sin sexuella identitet och anses vara ”trovärdigt queer”. Med utgångspunkt i föreställningar om homonormativitet, homonationalism och sexuellt medborgarskap analyserar Sophia den rättsliga asylprocessen genom postkolonial queer- och feministisk teori och ifrågasätter den regim av sexuell sanning som dominerar asylförfarandet.
Karolina Sikora anslöt nyligen till institutionen. Hon kommer att göra en rättsetnografisk studie i svenska Lappland och den norska delen av Sápmi för projektet ”Transitional Environmental Justice”. Metoden innebär att hon under lång tid lever i samhällena hon studerar och bygger djupgående relationer med människorna för att förstå deras perspektiv. Studien syftar till att göra energiomställningen från fossilbränslen mer rättvis och inkluderande. Förhoppningen är att främja demokratiskt engagemang och deltagande bland marginaliserade grupper i miljöpolitiskt beslutsfattande.
– De flesta medborgare demonstrerar inte på gatorna. Det betyder inte att de inte är politiska eller aldrig reflekterar över lagen. De kan utöva tyst motstånd.
Ana Maria Vargas är en av forskarna i projektet ”Everyday forms of resistance to state adaptation regulation: An ethnographic study of responses in informal settlements”. I Cartagena, Colombia, studerade hon en informell bosättning som riskerar för allvarliga översvämningar. Lagen förbjuder därför förbättringar av bosättningen som ska rivas. Invånarna har mobiliserat lokala organisationer, planterat mangroveträd för att stabilisera kustlinjen och kräver bättre levnadsvillkor. Detta är ett socialt och juridiskt motstånd mot lagar de anser berövar dem deras värdighet och rättigheter.
