Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

EU finansierar forskning om demokratisk tillbakagång och protestkultur

En person står på en trappa och håller i en kamera framför en rad kravallpoliser.
Foto: Tbel Abuseridze | Unsplash

Michael Molavi och Isabel Schoultz har fått ett stort forskningsanslag från EU-kommissionens Horizon Europe-program. Tillsammans med den nyanställda postdoktorn Elin Jönsson ska de studera hur pågående avdemokratiseringsprocesser påverkar protestkulturer och jämföra hur dessa varierar mellan europeiska länder.

Europa är i demokratisk tillbakagång. Trenden är märkbar i EU:s gamla medlemsländer, i de nya demokratierna i de östra gränsområdena och i demokratier som utvecklas inom EU:s östliga partnerskap. En aktuell exempel var parlamentsvalet i Georgien 2024.

– Vi har sett ett val som präglats av ”oegentligheter i röstningen”, för att uttrycka det milt, och som resulterade i en oväntad seger för det proryska partiet Gerogisk dröm, säger forskningsprojektledare Michael Molavi.

– De fyra oppositionspartierna vägrar att erkänna resultatet och menar att det är förfalskat. EU har också ogiltigförklarat valet och krävt ett fritt och rättvist nyval. Det har också hundratusentals georgiska demonstranter gjort som modigt går ut på gatorna och som nu möts av brutalt och våldsamt polisförtryck.

Försämringen av demokratin skapar social och politisk polarisering, vilket direkt påverkar protestkulturer och hur medborgare engagerar sig med den politiska regimen. Forskningen ska bland annat belysa kapaciteten och begränsningarna hos protestkulturer i länder med olika demokratikvaliteter.

Läs mer om projektet på Rättssociologiska institutionens engelska webbplats.