I Fraemling arbetar Mikel Cee Karlsson med en film om sin vän Mathias, en genomsnittlig tvåbarnsfarsa som jobbar på kontor och utbildar i hjärt-lungräddning. Under arbetet med filmen avslöjar Mathias att han drivits in i en kriminell värld där personer som anser att han är skyldig dem pengar tvingar honom att betala av skulder genom hot och indrivning. Detta vill han berätta om.
Efter att chefen på kontoret Mathias arbetar på grips i samband med ett misslyckat rån får Mathias ta över chefens arbetsledande uppgifter och övertalas att skriva över företaget på sig själv. Efter det utpressas han att i omgångar tömma företaget på pengar. Bland de cirka hundra studenterna som närvarade undrade många varför utpressarna valde att utsätta just Mathias.
– Blir man utsatt för den här typen av situation sker det ofta i en krets där man på något sätt känner de involverade personerna. Så var det för Mathias också. Det finns ett väldigt tydligt tillfälle där han börjar bli utsatt och det är när han börjar gå emot en person och säger upp bekantskapen för att han förstår att personen har en kriminell koppling. Då ser de honom som en person som kan vara värd att offra in i den här situationen, säger Mikel Cee Karlsson.
Företaget går i konkurs och Mathias döms för ekonomisk brottslighet. Med det tror han att allting är över, men utpressningen fortsätter. En av studenterna frågar om Mathias polisanmälde hoten.
– Mathias vände sig väldigt tidigt till en polis som visste vilka personerna som hotade honom var. Hans råd var att inte polisanmäla, för han ansåg att de inte kunde göra något. Polisens roll är att komma in när något faktiskt hänt och de här personerna utsatte honom aldrig för våld eller tydliga hot. De hade byggt upp ett starkt våldskapital sedan innan som spridits ryktesvägen. Sånt är väldigt svårt att komma åt, säger Mikel Cee Karlsson.
I Fraemling använder Mikel Cee Karlsson dokumentärt bildmaterial och iscensättningar för att skildra Mathias många predikament och visar att den som begår kriminella handlingar kan vara offer för omfattande förtryckande och våldsamma system. Det tog Mikel Cee Karlsson fem år att färdigställa filmen, som han visat ibland annat fängelset Österåker och i Riksdagen.
– När det gäller förenklade bilder kan den här filmen ha ett värde. Hur omständigheterna formar oss som individer. Det fanns inga tendenser hos Mathias att hamna i det här. En av fällorna var att han var så kapabel och ville lösa det själv. Problemet var att han hela tiden såg det som att ”gör jag bara det här så är jag ute sen”. Bland politiker pratar man inte om utsatthet, utan om karriärsval. Får de se en person som de kan relatera till kanske det kan få dem att tänka lite annorlunda, säger Mikel Cee Karlsson.